|
Hälso- och sjukvårdslagen
innehåller en
målbeskrivning som landstinget ska utgå ifrån, men den anger inte vilka
rättigheter du har som patient.
Från Socialstyrelsens hemsida!
Målet är en god hälsa och en
vård på lika villkor för alla.
Kraven på en god vård innebär att
- den särskilt ska vara av god kvalitet
- tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling
- vara lätt tillgänglig
- bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
- främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen
- tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet.
Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde.
Ansvariga för den offentliga hälso- och sjukvården är landstingen och i vissa
fall kommunerna och staten.
Upp
Medicinsk bedömning
När du vänder dig till hälso- och sjukvården ska du snarast få en medicinsk
bedömning av ditt hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt.
Beslut om hälso- och sjukvård kan inte överklagas, men om du anser att läkare
eller annan hälso- och sjukvårdspersonal inte bedömt dig på rätt sätt så kan du
vända dig till patientnämnden, Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter eller
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Du bör också ha möjlighet att få komma till
en annan läkare om du tycker att den läkare som du vänt dig till först inte
bedömt dig riktigt.
Har du en skada eller sjukdom som är livshotande eller särskilt allvarlig ska
vården ge dig möjlighet att få en ny medicinsk bedömning i ditt eget eller
något annat landsting. Ytterligare förutsättningar är att vetenskap och beprövad
erfarenhet inte ger entydig vägledning och att det medicinska ställningstagandet
kan innebära särskilda risker för dig eller ha stor betydelse för din framtida
livskvalitet.
Upp
Dina valmöjligheter
Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i
samråd med dig som patient. Ditt landsting och din kommun har skyldighet att
erbjuda dig en god vård.
Du kan få den vård och behandling som är motiverad med hänsyn till vetenskap och
beprövad erfarenhet. Även om du anser att du behöver viss vård eller behandling
är det läkaren eller i vissa fall annan hälso- och sjukvårdspersonal som avgör
om du kan få det. Finns det flera sätt att behandla din sjukdom eller skada, som
stämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska du få möjlighet att välja det
alternativ som du föredrar.
Dina möjligheter att påverka valet av vårdcentral, sjukhus eller läkare beror
främst på bestämmelser och avtal inom ditt landsting eller din kommun. Inom
primärvården ska du dock kunna få välja en läkare som du har fast kontakt med. I
vissa landsting kallas denna läkare husläkare.
Vissa landsting och kommuner ger dig också möjligheter att få annan service och
omvårdnad än vad som gäller i övriga landet.
I huvudsak är det också landstingen och kommunerna som avgör vilka vårdavgifter
som ska tas ut.
Upp
Vårdgaranti
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat en överenskommelse om
en nationell vårdgaranti som reglerar inom vilka tidsgränser man ska erbjudas
den vård, som behörig vårdpersonal beslutat om i samråd med patienten.
Vårdgarantin reglerar däremot inte om vård ska ges eller vilken vård som kan
komma i fråga.
Vårdgarantin anger målen för tillgängligheten i stora delar av vårdkedjan. Målen
brukar uttryckas med sifferserien 0 - 7 - 90 - 90, där siffrorna anger
tidsgränserna i antal dagar för olika steg i vårdkedjan.
Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag och
ett läkarbesök - om det behövs - inom högst sju dagar.
Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården
kunna erbjudas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum.
Och en beslutad behandling inom ytterligare högst 90 dagar efter beslutsdatum.
Väntetiden får överstiga 90 dagar, förutsatt att du och läkaren är överens om
detta. I första hand ska besök och behandling erbjudas inom det egna
landstinget. Om hemlandstinget inte kan erbjuda detta inom gällande tidsgränser
ska du få hjälp till vård inom garantitiden hos annan vårdgivare.
Hemlandstinget ska hjälpa till med alla kontakter och det får inte innebära
extra kostnader för dig som patient.
Upp
Samarbete
Goda behandlingsresultat bygger på samarbete mellan dig som patient och hälso-
och sjukvårdspersonalen.
Hälso- och sjukvården är frivillig – vård och behandling får bara ske med ditt
samtycke. (Andra regler gäller vård som meddelas med stöd av lagen om
psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård samt vid åtgärder
enligt smittskyddslagen.) Du kan avstå från eller avbryta en behandling och du
avgör själv om du ska ta den medicin som läkaren ordinerat. Om du väljer att
avstå från eller avbryta en behandling mot din läkares inrådan så har läkaren
inte något ansvar för följderna av detta.
Upp
Begripliga besked
Som patient ska du få begripliga besked om ditt hälsotillstånd och om de
undersökningar och behandlingar som står till buds. Ytterst är det den som har
ansvaret för din vård som ska se till att du får individuellt anpassad
information.
Ibland kan det vara bra om du själv tar initiativ och ber om upplysningar. Du
bör informera läkaren om allt som du vet om din sjukdom, annars får inte läkaren
ett fullständigt underlag för sina åtgärder och du riskerar att få fel vård och
behandling. Om man inte behärskar svenska eller har en hörsel- eller talskada
bör man vid behov få språk- eller teckentolk.
Upp
Rehabilitering, hjälpmedel
mm
I landstingens och kommunernas ansvar ingår också att erbjuda habilitering och
rehabilitering samt hjälpmedel för funktionshindrade. Landstingen ska också
erbjuda barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade tolktjänst för
vardagstolkning. Habilitering, rehabilitering och tillhandahållande av
hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde.
Upp
Medicinteknik
Socialstyrelsen har tillsyn över medicintekniska produkter, handikapphjälpmedel
och tandvårdsprodukter. En särskild lag reglerar kraven på medicintekniska
produkter. Bara lämpliga produkter får användas. Lämplig är produkten om den vid
normal användning för sitt ändamål uppnår de prestanda som tillverkaren avsett
och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa hos
patienter, användare och andra.
Upp
Sekretess och tystnadsplikt
Alla inom hälso- och sjukvården – såväl offentlig som privat verksamhet – är
skyldiga att iaktta tystnadsplikt. Alla uppgifter som rör dina personliga
förhållanden, till exempel din sjukdom eller behandling, skyddas av sekretess
och får som regel bara lämnas ut till någon annan om du har lämnat ditt
medgivande. Det gäller som regel också om någon annan myndighet vill ha
uppgifter om dig. Det är bra om du meddelar personalen att du till exempel
tillåter att uppgifter om hur du mår lämnas ut till dina närstående.
Upp
Din journal
I din journal antecknas fortlöpande den vård och behandling du får. Vilka
läkemedel du fått och hur ofta du ska ta dem ska till exempel stå i journalen.
Det ska också framgå vilken information du fått.
Uppgifterna i din journal skyddas av sekretess. Det finns dock bestämmelser som
säger att personalen måste lämna ut uppgifter i vissa situationer. Bland annat
har Socialstyrelsen rätt att se din journal för att kunna granska om en läkare
gjort något felaktigt eller försumligt.
Du har med vissa speciella undantag rätt att själv läsa din journal. Journalen
tillhör vården, men du kan begära att få kopia av de handlingar du vill mot en
mindre avgift. Om din läkare anser – med starka skäl – att det skulle vara till
skada för din behandling kan han emellertid neka dig att läsa journalen eller
delar av den. Även i några andra fall kan journaluppgifter vara sekretessbelagda
för dig.
Om du inte får läsa journalen kan du begära att få saken avgjord av den nämnd
eller annat organ som ansvarar för ledningen av hälso- och sjukvården. Ett
negativt beslut där kan överklagas. Du har rätt att få veta till vilken domstol
du ska överklaga. Om du inte får läsa din journal hos en privatpraktiserande
läkare ska denne sända journalen till Socialstyrelsen för avgörande. Om inte
heller Socialstyrelsen låter dig ta del av journalen kan du överklaga det
beslutet.
Om du anser att din journal innehåller felaktiga uppgifter så kan du be din
läkare att göra en rättelse. Läkaren får dock inte ta bort eller förstöra gamla,
felaktiga anteckningar i journalen. Om du önskar att uppgifter ska tas bort kan
du vända dig till någon av Socialstyrelsens regionala enheter och begära att
journalen förstörs helt eller delvis. Ett beslut om förstöring kan ges om dina
skäl är godtagbara och uppgifterna inte längre behövs för din vård eller av
andra skäl.
Läs mer på: Socialstyrelsens sida om ”Din
trygghet och säkerhet som patient”
Upp
|
