Behov av planerad vård utomlands bedöms och beslutas av Försäkringskassan.
Försäkringskassan beviljar vård utomlands främst för specialistvård och viss rehabilitering som inte går att få i Sverige. Hänsyn kan även tas till väntetider för behandling och patientens sjukdomstillstånd.
Mer information finns på
Försäkringskassans webb-portal om planerad vård utomlands och här finns även blankett för att söka vård utomlands.
Det nya system som regeringen, enligt en artikel i Svenska Dagbladet, vill införa redan 1 juli 2008 går ut på att vårdgarantin utökas att omfatta så kallad planerad vård i EU-länderna. Om inte patientens eget landsting kan erbjuda vård inom 90 dagar måste landstinget se till att vården utförs i annat landsting eller i annat EU-land, enligt SvD:s uppgifter. För att få rätt till utlandsvård kommer det att krävas ett beslut av en läkare i det egna landstinget. Vårdgivaren i utlandet måste också använda en metod som används i Sverige eller som är internationellt erkänd. Patienten ska få med sig en check som täcker kostnaderna både för vården, resan samt kost och logi, enligt SvD.
|
Kontrollera om du har rätt till planerad vård utomlands genom att kontakta Försäkringskassan.
|
Upp
Alla har rätt till akutvård i Sverige
Personnummer är grunden för vård i Sverige och EU
Grunden för vård enligt svenska bestämmelser är ditt personnummer som innebär att du är folkbokförd i Sverige. Har du inte personnummer eller europeiskt sjukförsäkringskort får du ändå akutvård men du skall då betala den själv.
Upp
Din rätt till akutvård utomlands
Vård inom EU/EES!
För att få rätt till medicinskt nödvändig vård inom EU/EES och Schweiz behöver du ha ett europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet kan beställas från
Försäkringskassan.
Med medicinskt nödvändig vård menas:
• Din vistelse utomlands skall inte behöva avbrytas av medicinska skäl.
• Akutvård, dvs vård som inte kan vänta.
• Gravida kan få förebyggande mödra- och barnavård
• Förlossning
• Vid kronisk sjukdom kan vård erhållas, detta inkluderar även provtagning och medicinsk kontroll.
Om vården anses medicinskt nödvändig avgörs av läkaren som behandlar dig. EU kortet gäller inte om syftet med resan är att få vård i det land du besöker, detta kallas för ”planerad vård” och här gäller helt andra regler som du kan läsa om under rubriken ”vem har rätt till planerad vård utomlands”.
EU-kortet ger endast rätt till vård hos läkare/sjukhus som är anslutna till landets sjukvårdssystem. Du betalar lika mycket för vården som medborgare gör i det land du besöker och det är stora skillnader mellan länderna. I några länder fungerar det som i Sverige att man betalar en patientavgift medan man i andra länder betalar hela vårdkostnaden och därefter får ersättning från landets motsvarighet till vår Försäkringskassa.
Är du utomlands och har blivit av med eller glömt kortet och behöver vård, kontakta SOS International i Köpenhamn. En annan möjlighet är att spara på kvitton från sjukhusbesöket, i vissa fall kan man få ersättning från Försäkringskassan i Sverige.
Vård i övriga världen!
Vissa sjukförmåner har du som Svensk även i Algeriet, Australien, Israel, Turkiet och staten Québec i Kanada.
För övriga länder måste du ha en privat reseförsäkring som täcker kostnader för sjukvård.
|
Betalar du resan med kreditkort ingår ofta en reseförsäkring.
|
Upp
Vem har rätt till äldrevård?
Med äldreomsorg menas hjälp till äldre människor så att de klarar av sin vardag. Behovet kan vara förorsakat av sjukdom och invaliditet, men det bör noteras att ålderssvaghet sällan omfattas.
Biståndshandläggaren i din kommun avgör vilken vård du är i behov av till enligt
Socialtjänstlagen, men du måste själv ansöka om äldrevård i hemmet eller på speciellt äldreboende. Nivån på avgiften för äldreboende sätts beroende på vilken inkomst man har och vilken service man är beviljad.
Förutom den medicinska hjälpen kan insatserna bestå personlig omvårdnad och serviceinsatser som exempelvis städning, inköp, bäddning, personlig hygien, blöjbyte, måltidshjälp och promenader.
De flesta kommunerna utgår från att man skall vårdas i sitt eget hem av anställda i kommunens hemtjänst eller anhöriga.
Upp
Vem har rätt till tandvård?
Barn och ungdomar får gratis tandvård till och med det år de fyller 19 år och kan välja mellan privattandläkare och Folktandvården. Vård utöver allmäntandvård betalas av patienten.
Från och med det år du fyller 20 år till och med det år du fyller 29 år får du ca 20% rabatt från
Försäkringskassan. Rabatten dras av direkt hos tandläkaren. Du väljer själv tandläkare.
Är du över 29 år får du betala alla kostnader själv. Det skiljer en hel del i pris på samma arbete och det kan löna sig att fråga vad olika tandläkare tar.
Är du över 65 år och har svåra problem med tänderna kan du i vissa fall få bidrag för att täcka kostnaden.
|
Tala med din tandläkare om bidrag för tandvård.
|
Upp
Vem har rätt till stöd för funktionshindrade?
En funktionsnedsättning kan ge negativa konsekvenser för möjligheten att utföra olika aktiviteter eller begränsa delaktigheten i samhällslivet och kan i vissa sammanhang innebära stora behov av stöd och hjälp.
Ca 20% av Sveriges befolkning i åldern 16-64 år anser att de har någon form av funktionsnedsättning enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) och Arbetsmarknadsstyrelsen.
Insatser till personer med funktionsnedsättningar syftar dels till att förbättra den motoriska eller psykiska förmågan och lindra de besvär som funktionsnedsättningen kan medföra. Men även till att anpassa miljön för och göra den tillgänglig.
Upp
Vem har rätt till anhörigstöd?
Enligt
Socialtjänstlagen har man som anhörig rätt till visst stöd eftersom det kan vara ansträngande att vårda en person med funktionsnedsättning i hemmiljö. Anhöriga kan vara såväl familjemedlemmar som släktingar men även grannar och vänner.
Andra ekonomiska ersättningar finns vid vård av anhörig i hemmet och går då via Försäkringskassan.
|
Socialnämnden i din kommun ansvarar för stödet till anhöriga. Andra ekonomiska stöd kan Försäkringskassan upplysa om. Information om hur man ansöker ges av kommunens patientombudsman / äldreombud eller handikappförvaltning. Din biståndshandläggare kan också upplysa dig om vad som gäller i din kommun.
|
Upp
Vem har rätt till färdtjänst?
För dem som inte kan utnyttja allmänna kommunikationsmedel p.g.a. sitt funktionshinder finns färdtjänst. Färdtjänsten är ett komplement till den ordinarie kollektivtrafiken. Ansökan om färdtjänst görs hos färdtjänstenheten i din kommun och behovet bedöms av biståndshandläggaren.
|
Biståndshandläggaren i din kommun bedömer vilket behov du har i enlighet med de lagar som gäller. Är du inte nöjd med de beslut som tas får du ansöka om ny bedömning hos din biståndshandläggare.
|
Upp
Så byter du husläkare
Du väljer läkare inom ditt landsting genom att gå till önskad husläkares mottagning. Där fyller du i en blankett för byte av husläkare. Inom vissa landsting så kan man även byta husläkare via webben.
När du byter husläkare kontaktar din nya husläkare din gamla husläkare och begär att få din journal.
Fördelen med att själv välja husläkare är att du kan ha kontakt med läkare som känner dig och dina besvär även om du flyttar.
Upp
Kundval
Kundvalsmöjligheterna varierar mellan kommunerna och gäller huvudsakligen hemtjänst i vanligt boende inklusive servicetjänster och innebär att även privata företag kan erbjuda dessa tjänster. Idag kan kundval även innefatta andra områden som tex. förskola. Många kommuner ser idag över möjligheten att erbjuda kundval inom en rad områden och vi kan därför räkna med att i framtiden se många privata aktörer i traditionella kommunala roller.
Målet är att ge de som använder tjänsterna ökade möjligheter att påverka hur olika tjänster utförs, men detta förutsätter att det finns flera alternativ att välja mellan.
De entreprenörer som är aktuella utses antingen genom offentlig upphandling eller genom certifiering.
Kommunen har samma ansvar för verksamheten oberoende av vem som utför tjänsten.
|
Din kommun eller ditt landsting informerar om vilka kundval som erbjuds där du bor.
|
Upp
Lika sjukvård för alla
Alla människor i Sverige ska få en god och säker vård på lika villkor enligt den övergripande lagen om patienters rättigheter -
Hälso- och sjukvårdslagen. Lagstiftningen är en målbeskrivning som myndigheterna skall utgå ifrån, och det går inte att utläsa i klartext vilka rättigheter du har som patient.
De lagar och bestämmelser som reglerar dina patienträttigheter tolkas av personal inom vården och politiker. Bestämmelserna talar bl.a. om vilka skyldigheter som de ansvariga för sjukvården och sjukvårdspersonalen har. Det finns flera exempel som visar att vi idag inte har "Lika sjukvård för alla".
|
För att få en god vård måste du själv vara aktiv och både ansöka om vård och ev. klaga i rätt instans. Se
”Vart klagar man” i vänstermenyn!
|
Upp