Vårdfakta.se

För vårdtagare

Vilka rättigheter har du

Vem ansvarar...

Vad kan du förvänta dig?

Var klagar man?

För vårdanställda

- Hjälporganisationer - Löner - Arbeta utomlands - Rättigheter, regler och tillstånd
- Fakta land för land
- Innan du flyttar
- Lyckas vid anst.intervjun
- Hur följa upp en intervju
- När du erbjuds arbete

Mer...

Om oss

Kontakt

- Landsting
- Kommuner
- Akademikerförbundet SSR
- Försäkringskassan
- Hälso- och sjukvårdslagen
- Justitieombudsmannen
- LSS/LASS
- Läkemedelsverket
- SKTF
- Socialtjänstlagen
- Sveriges domstolar
- Sv. Kommuner & Landsting
- Tandvårdslagen
- Överklaga till länsrätten

Annonsering

 

I samarbete med jämförelsesiten Prisfakta.se

Vårdfakta i media:

Ny sajt guidar till vården

(DN 2008-02-23)

 

 

Fakta

Vilken vård har du rätt till?

Den som söker vård ofta inte får besked om de rättigheter och valmöjligheter som finns. För att få en god vård bör du veta vilka rättigheter du har och själv söka om vård.

Vilka rättigheter du har som patient, exempelvis hur länge du skall behöva vänta på vård, var du kan få vård och hur du får din patienetjournal finns sammanfattade under följande rubriker:
 

Hur lång väntetid är det till läkarbesök?
Din rätt till Patientjournal och information
Rätt till planerad vård i annat landsting
Vem har rätt till planerad vård utomlands
Alla har rätt till akutvård i Sverige
Din rätt till akutvård utomlands
Vem har rätt till äldrevård
Vem har rätt till tandvård
Vem har rätt till stöd för funktionshindrade
Vem har rätt till anhörigstöd
Vem har rätt till färdtjänst
Så byter du husläkare
Kundval
Lika vård för alla



 

Hur lång väntetid är det till läkarbesök?

Akutvård skall du få så fort som möjligt.

 

De bestämmelser som reglerar hur länge man skall behöva vänta på vård kallas för Vårdgaranti.

 

Nedan kan du läsa om hur länge du skall behöva vänta på planerad vård.

 

0 dagar – Du skall samma dag du söker kontakt få tala med någon på vårdcentralen, antingen du söker via telefon eller på plats på vårdcentralen.
   

Inom 7 dagar Om läkarbesök behövs skall du få träffa läkare på vårdcentral inom 7 dagar från att du kontaktade vårdcentralen
   

Inom 90 dagar Om det vid läkarbesöket på vårdcentral bestäms, att besök skall ske hos specialist, skall besök hos specialist erbjudas inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran.
   

Inom 90 dagar Om behandling bestäms hos specialist skall denna ske inom högst 90 dagar efter beslutsdatum hos specialist.

 

Väntetiden får överstiga 90 dagar om patienten och läkaren är överens om detta. Besök och behandling skall i första hand erbjudas inom det egna landstinget. Om det landsting där man bor inte kan ge vård inom gällande tidsgränser, skall vård erbjudas inom garantitiden hos annan vårdgivare. Det landsting där man bor ska hjälpa till med kontakter. Vård inom annat landsting får inte innebära merkostnader för patienten.

 

Kan du inte få vård inom garantitiden skall du i första hand vända dig till din läkare och hänvisa till vårdgarantin, men det är viktigt att du kan dokumentera vad som hänt och vilka du varit i kontakt med. Du kan också vända dig till andra landsting och söka vård.

 

Upp


 

 

Din rätt till patientjournal och information

Så får du din sjukjournal i brevlådan

Du kan en gång per år kostnadsfritt få reda på vad det står om dig i sjukvårdens olika dataregister. I dessa register lagras uppgifter om dig som patient, exempelvis läkarbesök, din patientjournal, diagnoser och intagningar på sjukhus.

 

Vänd dig till det landsting där du bor och de är skyldiga att skicka ett utdrag till dig. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla din namnteckning. Här finner du hur en ansökan kan se ut och adresser till samtliga landsting.

 

Läs din patientjournal på sjukhuset.

Som patient har man normalt rätt att läsa sin journal. Önskar du läsa din patientjournal när du erhåller vård, tala med den vårdgivare som har behandlat dig. Eftersom journalen tillhör dem som ger vård, vårdgivaren, får man begära att läsa den på stället alternativt fråga efter en kopia till självkostnadspris.

 

Läs din födelsejournal! Önskar du läsa din födelsejournal måste du ha din mors medgivande, eftersom din födelsejournal egentligen är din mors. Vid din ansökan så behövs även information om din mors namn, hennes personnummer och på vilket sjukhus du föddes. Kontakta sjukhuset där du föddes för att få tillgång till journalen. Föddes du på ett sjukhus som nu är nedlagt, fråga efter din födelsejournal hos Landstingsarkivet eller i Stadsarkivet i staden där sjukhuset låg.

 

Har du alltid rätt att läsa sjukjournalen?

Att någon vägras få sin patientjournal är mycket ovanligt. Din vårdgivare kan vägra att lämna ut journalen till dig om man anser att behandlingen kan bli lidande eller att någons namn omnämns i journalen och att denna person kan komma till skada. I det fall att vårdgivaren inte lämnar ut journalen skall man som patient både få ett skriftligt besked om detta och information om hur detta beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol.

 

Rätta felaktigheter i journaler!

Innehåller din patientjournal felaktigheter och du vill korrigera detta så kan man begära att en rättelse görs av den som gjort anteckningen. Önskar man att journalen skall förstöras helt eller delvis, då vänder man sig till Socialstyrelsen, Regionala enheten, 106 30 Stockholm, telefon 08-555 530 00.

 

Upp


 

 

Rätt till planerad vård i annat landsting

Om du inte inte erbjuds vård inom vårdgarantitiden (inom den tid hos specialist som anges under rubriken ”Hur länge behöver du vänta på vård”), får du söka vård i annat landsting. Men det är du själv som måste vara aktiv.

 

Det är reglerna i ditt hemlandsting som är avgörande samt om det finns resurser i det landsting du önskar vård. Här kan även finnas speciella avtal mellan olika landsting. Får du en remiss till en specialist för ett bedömningsbesök kan denna skickas till ett annat landsting.

 

Kontakta ditt landsting och de landsting som du söker vård i och förhör dig om vad som gäller i ditt fall. Ett samtal till det landsting där du önskar vård ger klarhet kring aktuella resurser. 

 

Upp


 

 

Vem har rätt till planerad vård utomlands?

Behov av planerad vård utomlands bedöms och beslutas av Försäkringskassan.

 

Försäkringskassan beviljar vård utomlands främst för specialistvård och viss rehabilitering som inte går att få i Sverige. Hänsyn kan även tas till väntetider för behandling och patientens sjukdomstillstånd.

 

Mer information finns på Försäkringskassans webb-portal om planerad vård utomlands och här finns även blankett för att söka vård utomlands.

 

Det nya system som regeringen, enligt en artikel i Svenska Dagbladet, vill införa redan 1 juli 2008 går ut på att vårdgarantin utökas att omfatta så kallad planerad vård i EU-länderna. Om inte patientens eget landsting kan erbjuda vård inom 90 dagar måste landstinget se till att vården utförs i annat landsting eller i annat EU-land, enligt SvD:s uppgifter. För att få rätt till utlandsvård kommer det att krävas ett beslut av en läkare i det egna landstinget. Vårdgivaren i utlandet måste också använda en metod som används i Sverige eller som är internationellt erkänd. Patienten ska få med sig en check som täcker kostnaderna både för vården, resan samt kost och logi, enligt SvD.

 

Kontrollera om du har rätt till planerad vård utomlands genom att kontakta Försäkringskassan.

 

Upp


 

 

Alla har rätt till akutvård i Sverige

Personnummer är grunden för vård i Sverige och EU

Grunden för vård enligt svenska bestämmelser är ditt personnummer som innebär att du är folkbokförd i Sverige. Har du inte personnummer eller europeiskt sjukförsäkringskort får du ändå akutvård men du skall då betala den själv.

 

Upp


 

 

Din rätt till akutvård utomlands

Vård inom EU/EES!

För att få rätt till medicinskt nödvändig vård inom EU/EES och Schweiz behöver du ha ett europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet kan beställas från Försäkringskassan.

 

Med medicinskt nödvändig vård menas:

• Din vistelse utomlands skall inte behöva avbrytas av medicinska skäl.

• Akutvård, dvs vård som inte kan vänta.

• Gravida kan få förebyggande mödra- och barnavård

• Förlossning

• Vid kronisk sjukdom kan vård erhållas, detta inkluderar även provtagning och medicinsk kontroll.

 

Om vården anses medicinskt nödvändig avgörs av läkaren som behandlar dig. EU kortet gäller inte om syftet med resan är att få vård i det land du besöker, detta kallas för ”planerad vård” och här gäller helt andra regler som du kan läsa om under rubriken ”vem har rätt till planerad vård utomlands”.

 

EU-kortet ger endast rätt till vård hos läkare/sjukhus som är anslutna till landets sjukvårdssystem. Du betalar lika mycket för vården som medborgare gör i det land du besöker och det är stora skillnader mellan länderna. I några länder fungerar det som i Sverige att man betalar en patientavgift medan man i andra länder betalar hela vårdkostnaden och därefter får ersättning från landets motsvarighet till vår Försäkringskassa.

 

 

Är du utomlands och har blivit av med eller glömt kortet och behöver vård, kontakta SOS International i Köpenhamn. En annan möjlighet är att spara på kvitton från sjukhusbesöket, i vissa fall kan man få ersättning från Försäkringskassan i Sverige.

 

Vård i övriga världen!

Vissa sjukförmåner har du som Svensk även i Algeriet, Australien, Israel, Turkiet och staten Québec i Kanada.

 

För övriga länder måste du ha en privat reseförsäkring som täcker kostnader för sjukvård.

 

Betalar du resan med kreditkort ingår ofta en reseförsäkring.

 

Upp


 

 

Vem har rätt till äldrevård?

Med äldreomsorg menas hjälp till äldre människor så att de klarar av sin vardag. Behovet kan vara förorsakat av sjukdom och invaliditet, men det bör noteras att ålderssvaghet sällan omfattas.

 

Biståndshandläggaren i din kommun avgör vilken vård du är i behov av till enligt Socialtjänstlagen, men du måste själv ansöka om äldrevård i hemmet eller på speciellt äldreboende. Nivån på avgiften för äldreboende sätts beroende på vilken inkomst man har och vilken service man är beviljad.

 

Förutom den medicinska hjälpen kan insatserna bestå personlig omvårdnad och serviceinsatser som exempelvis städning, inköp, bäddning, personlig hygien, blöjbyte, måltidshjälp och promenader.

 

De flesta kommunerna utgår från att man skall vårdas i sitt eget hem av anställda i kommunens hemtjänst eller anhöriga.

 

Upp


 

 

Vem har rätt till tandvård?

Barn och ungdomar får gratis tandvård till och med det år de fyller 19 år och kan välja mellan privattandläkare och Folktandvården. Vård utöver allmäntandvård betalas av patienten.

 

Från och med det år du fyller 20 år till och med det år du fyller 29 år får du ca 20% rabatt från Försäkringskassan. Rabatten dras av direkt hos tandläkaren. Du väljer själv tandläkare.

 

Är du över 29 år får du betala alla kostnader själv. Det skiljer en hel del i pris på samma arbete och det kan löna sig att fråga vad olika tandläkare tar.

 

Är du över 65 år och har svåra problem med tänderna kan du i vissa fall få bidrag för att täcka kostnaden.

 

Tala med din tandläkare om bidrag för tandvård.

 

Upp


 

 

Vem har rätt till stöd för funktionshindrade?

En funktionsnedsättning kan ge negativa konsekvenser för möjligheten att utföra olika aktiviteter eller begränsa delaktigheten i samhällslivet och kan i vissa sammanhang innebära stora behov av stöd och hjälp.

 

Ca 20% av Sveriges befolkning i åldern 16-64 år anser att de har någon form av funktionsnedsättning enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) och Arbetsmarknadsstyrelsen.

 

Insatser till personer med funktionsnedsättningar syftar dels till att förbättra den motoriska eller psykiska förmågan och lindra de besvär som funktionsnedsättningen kan medföra. Men även till att anpassa miljön för och göra den tillgänglig.

 

Vem som har rätt till stöd regleras av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Bedöms av biståndshandläggaren i din kommun.

 

Upp


 

 

Vem har rätt till anhörigstöd?

Enligt Socialtjänstlagen har man som anhörig rätt till visst stöd eftersom det kan vara ansträngande att vårda en person med funktionsnedsättning i hemmiljö. Anhöriga kan vara såväl familjemedlemmar som släktingar men även grannar och vänner.

 

Andra ekonomiska ersättningar finns vid vård av anhörig i hemmet och går då via Försäkringskassan.

 

Socialnämnden i din kommun ansvarar för stödet till anhöriga. Andra ekonomiska stöd kan Försäkringskassan upplysa om. Information om hur man ansöker ges av kommunens patientombudsman / äldreombud eller handikappförvaltning. Din biståndshandläggare kan också upplysa dig om vad som gäller i din kommun. 

 

Upp


 

 

Vem har rätt till färdtjänst?

För dem som inte kan utnyttja allmänna kommunikationsmedel p.g.a. sitt funktionshinder finns färdtjänst. Färdtjänsten är ett komplement till den ordinarie kollektivtrafiken. Ansökan om färdtjänst görs hos färdtjänstenheten i din kommun och behovet bedöms av biståndshandläggaren.

 

Biståndshandläggaren i din kommun bedömer vilket behov du har i enlighet med de lagar som gäller. Är du inte nöjd med de beslut som tas får du ansöka om ny bedömning hos din biståndshandläggare.

 

Upp


 

 

Så byter du husläkare

Du väljer läkare inom ditt landsting genom att gå till önskad husläkares mottagning. Där fyller du i en blankett för byte av husläkare. Inom vissa landsting så kan man även byta husläkare via webben.

 

När du byter husläkare kontaktar din nya husläkare din gamla husläkare och begär att få din journal.

 

Fördelen med att själv välja husläkare är att du kan ha kontakt med läkare som känner dig och dina besvär även om du flyttar.

 

Upp


 

 

Kundval

Kundvalsmöjligheterna varierar mellan kommunerna och gäller huvudsakligen hemtjänst i vanligt boende inklusive servicetjänster och innebär att även privata företag kan erbjuda dessa tjänster. Idag kan kundval även innefatta andra områden som tex. förskola. Många kommuner ser idag över möjligheten att erbjuda kundval inom en rad områden och vi kan därför räkna med att i framtiden se många privata aktörer i traditionella kommunala roller.

 

Målet är att ge de som använder tjänsterna ökade möjligheter att påverka hur olika tjänster utförs, men detta förutsätter att det finns flera alternativ att välja mellan.

 

De entreprenörer som är aktuella utses antingen genom offentlig upphandling eller genom certifiering.

 

Kommunen har samma ansvar för verksamheten oberoende av vem som utför tjänsten.

 

Din kommun eller ditt landsting informerar om vilka kundval som erbjuds där du bor.

 

Upp


 


 

Lika sjukvård för alla
 

Alla människor i Sverige ska få en god och säker vård på lika villkor enligt den övergripande lagen om patienters rättigheter - Hälso- och sjukvårdslagen. Lagstiftningen är en målbeskrivning som myndigheterna skall utgå ifrån, och det går inte att utläsa i klartext vilka rättigheter du har som patient.

 

De lagar och bestämmelser som reglerar dina patienträttigheter tolkas av personal inom vården och politiker. Bestämmelserna talar bl.a. om vilka skyldigheter som de ansvariga för sjukvården och sjukvårdspersonalen har. Det finns flera exempel som visar att vi idag inte har "Lika sjukvård för alla".

 

För att få en god vård måste du själv vara aktiv och både ansöka om vård och ev. klaga i rätt instans. Se ”Vart klagar man” i vänstermenyn!

 

Upp


 

 

Annons